Tillbaka i verkligheten =(

Va drygt det känns att jobba igen, fast lite roligt oxå =).
Har hänt mycket sen sist. Dockan har lärt sig massa nya ord och har ju dessutom börjat på förskolan.
Men det började inte så bra. Mån, tis gick det jättebra, onsdag va hon grinig och trött så vi beslutade att jag skulle åka hem med henne och komma tillbaka på torsdag. Väl hemma bestämmer jag mig för att ringa och boka tid på vårdcentralen för hon grinar, säger öra och pekar. Kortfattat så gillade inte jag den personen som ringde upp mig. Jag ringer 10 hon ringer 14 och börjar med att ifrågasätta om hur jag vet att hon har öroninflammation. Hon drar en lätt suck och säger ja ni kan få en tid imorgon, varpå jag blir lätt irriterad och svarar helt enkelt att jag inte kan vänta så länge med hennes öron. Det kan ju leda till nedsatt hörsel bla. Tillslut blir jag så less att jag säger att jag far på akuten istället, då säger den spydiga kärringen, ja du får väl göra det men dom har oxå mycket att göra. Ja sa jag men jag får väl sitta där tills jag få komma in.
Så vi for på akuten jag och gumman, fick komma in faktiskt relativt snabbt och ta snabbsänka. Då hade hon 75 och det ska tydligen vara under 8 då man är frisk. Sen sa sjuksköterskan att dom hade mycket så vi hann gå och ta en fika i cafét. efter fikat så gick vi tillbaka till akuten och fick komma in nästan direkt. Väl inne så visar det sig att hon har dubbelsidig öroninflammation. Fick medicin och allt blev bra =).
Så hon fick vara hemma tors, fred och sen i måndags körde vi igång igen. allt gick kanonbra hon blev skitsur då jag kom och hämtade henne för att åka hem. I fredags va första dagen jag jobbade, men då ringde dom från förskolan 10:15 och sa att dockan va sjuk och att vi fick komma och hämta henne. Kan säga att hon inte va sjuk hon va bara kläning och grinig, men är inte alla barn det ibland????. Dom hade väl bara inte hunnit uppleva det än med dockan De kände inte igen henne som hon hade varit tidigare i veckan. Men nu är det bara att hålla tummarna att hon kanske kan vara där några dagar innen hon blir sjuk.

Så hur har ni alla människor haft det?

Vi kommer nog att höras lite oftare nu då jag har tid att sitta vid datorn på lunchen och så.


KRAM